Nu har vi anlänt till Porto Covo, två mil söder om Sines. Här träffar vi Marita och Rolf för andra gången på denna resa. Senast sågs vi i Foz i norra Spanien. Trevligt med en pratstund över en kopp kaffe.
Det var här vi stannade till på vår första övervintringsresa för att återhämta oss efter många resdagar. Trots att det är ca 12 mil kvar till Algarvekusten känns det som att nu är vi framme vid ett av resans mål. Porto Covo är en liten charmig fiskeby, ca 1000 innevånare, som numera till stor del lever på turisterna.
Vädret är växlande molnighet med en och annan regnskur +18°.

Centrumgatan i Porto Covo kantas av vackra hus med en blå rand nedtill. Den blå dekoren som finns på många hus i Portugal är till för att hålla djävulen borta.

Kusten har mycket klippor blandat med sandstränder.

Det finns flera små badvikar omgivna av branta klippor. Vissa har trappor eller provisoriska stegar ner, andra kan bara nås via havet.

Ställplatsen i Porto Covo är en stor plan med delvis gräs och centralt läge. Tyvärr blir här ganska lerigt vid regn. I all synnerhet vid infarten.

Vi hade tur och fick plats på en asfalterad parkeringsficka direkt utanför ställplatsen.

Här finns tömning för både gråvatten och och toalettkassett samt vatten. Allt är kostnadsfritt. Läge direkt intill centrum och nära till stranden. En mycket populär plats dit många återkommer år efter år. Kordinater N37°51.123′ W008°47.349′

Idag startade vi tidigt för färd mot Grândola i hopp om att slippa den värsta trafiken i Lissabon som vi lite vemodigt lämnar. Nu när en del intryck börjar landa, så upplevde vi huvudstaden som väldigt trevlig. Så småningom nådde vi dagens mål Grândola bara ca 13 mil, med bitvis katastrofalt dåliga vägar. Grândola är en typisk småstad omgiven av jordbruksbygder med många korkekslundar. Sol hela dagen, +18°.

Affärsgatan i Grândola är lite lugnare än i Lissabon så här mitt på dagen.

En vacker park mitt i centrum.

Monument till minne av Revolutionen 25 April 1974 som återställde demokratin i Portugal. Poängen med monumentet är att en låt förbjudits av den fascistiska regimen, ”Grândola Vila Morena”, som berömmer stadens starka känsla av gemenskap. Låten spelades en förbokad tid på radion under de tidiga timmarna av den 25 april som en signal till rebellerna att fortsätta med upproret. Vilket var början till demokratiskt styre i Portugal.

Ställplats på asfalt. En parkering med lite större rutor.

Här finns plats för 7 bilar, men parkeringen delas med lastbilar så det går säkert bra att hitta fler möjligheter inom området. Tömning av både gråvatten och toalettkassett samt vattenpåfyllning. Allt gratis. Nära till centrum och Lidl samt Continente, Kan säkert vara störande på grund av lastbilstrafik. Men nu på helgen är det lugnt. Kordinater N38°11.028′ W008°33’860′

Idag har vi fortsatt ca sex mil söderut till Peniche, som ligger ca tio mil norr om Lissabon.  Fisket är fortfarande en viktig sysselsättning i Peniche. Här är ett paradis för surfare, eftersom nästan hela staden ligger på en halvö med stränder åt tre håll, skapas här idealiska vågor för surfare.
Här träffar vi på ett par gamla bekanta Eva och Hasse, (LATADAR) och vi får en trevlig pratstund. Eva skriver dagliga inlägg på sin blogg Evas egen. Eftersom vi följer bloggen visste vi att dem var här och att de fanns på den ordinarie ställplatsen. Dagens temperatur +23°.

På gatan närmast hamnen finns massor av fiskrestauranger.

Även inne i gränderna är det fisk som gäller. Här restaurang Sardinen.

Peniche är största centrumet för knyppling i Portugal, en månghundraårig konst. Det kan ha varit ett sätt för kvinnor att fördriva tiden med, när deras män var ute och fiskade.

Fästningen byggdes på 1600 talet. Förvandlades till ett politisk fängelse under perioden 1933-1974.

Inne i fästningen finns ett museum där fängelsemiljön återskapats.

En av flera parkeringar ligger nära brandstationen.

I Peniche finns både husbilsvänliga parkeringar, en ställplats med fullservice och ett par campingplatser. Vi valde parkeringen vid brandstationen som har ett centralt läge. Här saknas service men det går att tömma och fylla på en närbelägen camping, samt på ställplatsen för ca €2.

Idag sken solen redan från morgonen och termometern visade 13° och mitt på dagen hade det stigit till 23° börjar kännas hyfsat. Lite oplanerat stannade vi till i den lilla staden Nazaré som förmodligen är den mest kända fiskebyn i Portugal. Med fina stränder, smala gränder och en känsla av att tiden stannat. Nazaré är uppdelad i tre olika huvudområden som: Praia, Pederneira och Sitio.
Sitio är belägen på en hög bergås drygt 100 meter över havet med en magnifik utsikt över Nazaré och Atlanten. Hit går sedan 1889 en bergbana, men också en lång trappa. Bergbanan var avstängd för underhåll så det var bara att använda trapporna.

Utsikt från Sitio med bergbanan i förgrunden. Vagnarna står still på mötesspåret.

Uppe i Sitio finns bland annat denna kyrka.

Efter alla trappsteg upp, krävdes en kall för att släcka törsten.

Vid strandpromenaden i Nazaré visas de olika typerna av fiskebåtar.

Från strandgatan går de smala gränderna vinkelrätt in i den gamla stadsdelen.

På den ca 2 km långa strandpromenaden Avenida Marginal, innanför en fantastisk badstrand, ser man fiskarfamiljer som torkar fisk blandat med solbadare och flanörer.

Fyrudden Farol do Nazaré.

Parkering på en ödetomt bara 300 meter från centrum.

Bara 100 meter från en liten parkering där några husbilar trängdes med vanliga personbilar, fick vi se denna ödetomt där några hade parkerat. Här kändes det så bra att vi bestämde oss för att stanna kvar över natten. Kordinater N39°35.835′ V009°04.105′